På fredag är du hjärtligt välkommen att kolla in vår direktsända forskarfrukost. Du kommer då att få lyssna (och se) till dr Kerstin Gidlöf från Lunds Universitet som kommer att tala om beslutsfattande i butik ur ett visuellt perspektiv. Superspännande och relevant.
Seminariet är sedan länge fullbokat men vi direktsänder och självklart kan du se seminariet senare om du inte skulle ha tid på fredag.
Direktsändningen börjar fredagen den 10.11 kl. 8.30.
Nu kan du få en liten smygtitt från vår eyetrackingstudie som vi genomförde tillsammans med Tobii för ett par veckor sedan. Riktigt roligt att få vara med att samla in data och kommunicera med entusiastiska shoppers. Det intressanta är att vi ser så lite i butik. 15-40 sekunder fixerar vi skyltar under en 30 minuters shoppingrunda. Håll utkik efter lanseringen senare i vår.
Hur många produkter som nylanseras i dagligvaruhandeln har innan lanseringen genomgått en fokusgrupp där konsumenter har tyckt till om den kommande produkten?
Rätt!
Troligtvis närmare 100 %. Och med säkerhet så har 100 % av de lanserade produkterna fått ett rungande ja i fokusgruppen. Hur kommer det sig då att cirka 80 % av produkterna delistas inom 2 år?
Rätt igen!
Vi är omedvetna som Shoppers och en stor del av vår vardag handlar om ett beslutsfattande som hanteras av vår omedvetna del av hjärnan.
Bra!
Detta har jag skrivit om i ett otal olika blogginlägg. Detta kanske är en av de viktigaste aspekterna att ta med sig när man planerar och implementerar nylanseringar av produkter i såväl dagligvaruhandeln som detaljhandeln. Så för att lyckas handlar det om att komma in i Shopperns omedvetna del av hjärnan. Hur gör man då det?
Så här bryter du vanans makt i butiken – och kommer in i Shopperns medvetande!
För dig som vill lära dig mer om hur vår hjärna fungerar och hur vi kan få Shoppern att agera som vi vill så kommer här tips om en utmärkt bok. Den heter Buyologi och är skriven av Martin Lindström. Den har några år på nacken men är fortfarande mycket aktuell.
Alla vi som arbetar med marknadsföring och försäljning översköljs dagligen av rapporter om hur den digitala marknaden påverkar och kommer att påverka oss.
Det är därför som jag idag måste ge dig ett lästips.
Decoding the new consumers mind av Kit Yarrow. En grym bok med full av insikter om hur digitaliseringen påverkar vår hjärna. Om du inte orkar läsa boken så kolla på 3 minuters filmen nedan för att få en uppfattning om bokens innehåll.
Inom Shopper Marketing så är insikt om Shopperns beteende viktigt. En viktig aspekt i det mänskliga beteendet handlar om att vi idag har allt för många val.
40 olika kaffeapparater att välja på i elbutiken
4 000 pensionsfonder
40 000 produkter i vår livsmedelsaffär.
En av våra främsta uppgifter inom Shopper Marketing är att underlätta köpet av varumärket och då måste i hjälpa till att välja ut och göra det enkelt att fatta beslut.
Kolla in bifogad film från det amerikanska företaget Prudential och se hur de i sin TV reklam beskriver beslutsprocessen och den ångest den framkallar hos oss människor.
![right-way-wrong-way1ny-300x224[1]](https://retailhouse.files.wordpress.com/2015/09/right-way-wrong-way1ny-300x2241.jpg)
I höst (13-15/10) samlas åter USA:s toppkrafter inom Shopper Marketing för den årliga konferensen i Minneapolis, USA. Tre dagar fulla av spännande case och intressanta erfarenheter. För dig som ännu inte varit där så rekommenderar jag starkt att åka över och låta dig inspireras av några av de bästa i världen inom Shopper Marketing. Läs mer om konferensen via länken nedan.
Med internet har det både blivit snabbare och billigare att göra undersökningar på nätet. Detta har då resulterat i att vi fullständigt översvämmas av studier, staplar, siffror och procentsatser. Ju mer data man får ju svårare är det ibland att analysera den och förstå vad vi skall dra för slutsatser av den. Om vi dessutom parar all data med en okunskap om shopper och retail så kan man (och det görs) gå väldigt fel i sina strategier. Mina fyrapunkter nedan är en start på ett mer insiktsdrivet sälj- och marknadsarbete.
1. Gå intuitivt på vad du tror skulle ge effekt. Med all erfarenhet som finns internt i bolaget så finns kunskapen där.
2. Skapa en egen hypotes om detta och en plan för hur hypotesen skulle kunna testas.
3. Genomför tester på hypotesen och se om den stämmer. (om den inte stämmer så kan jag lova att du lärt dig otroligt mycket på vägen som ditt företag kommer att ha stor nytta av.)
4. Om resultatet är positivt – skala upp det och sätt en 100 % action på en eller ett par åtgärder som stödjer insatsen.
Läs gärna också den bra artikeln från Forbes som också berör ämnet – marknadsföring/analys.
Lycka till med dina Shopper Marketingstrategier
![insikt-207x300[1]](https://retailhouse.files.wordpress.com/2015/05/insikt-207x3001.jpg)
Impulsförsäljning är viktigt. Hur får vi flödet av människor som besöker butiken att hitta nya produkter och köpa lite mer än planerat. Men att som varumärke få golvutrymme av retailern kräver både skarpa tankar och hårt arbete med implementering.
Varje varumärke måste ha en strategi för detta.
Om vi går till vetenskapen så har (McGoldrick 2002) identifierat 7 olika exponeringslösningar. Detta ett bra sätt att få struktur på hur ni arbetar med exponeringar i butik.
1. Öppen exponering – produkterna omringar kunden, typ gavelexponering
2. Tematisk exponering – exponeras inom ramen för ett tema.
3. Livstilsexponering – syfte att visa på produkternas roll i en viss livsstil
4. Koordinerad exponering – klassisk sambandsexponering, kommuniceras ihop med andra varumärken
5. Kategoridominerande exponering – gäller enbart väldigt kategoristarka varumärken, t ex Coca Cola
6. Störtexponering – Förstärker butikens profil av låg prisbild
7. Varumärkesexponering – kommunicerar med utgångspunkt från varumärke. T ex Apple, Nespresso.
Fundera vad ni vill ha ut av Er exponering. Varför gör ni den? Hur gör ni den? Slutligen hur skall den implementeras i butik?
Kolla IKEA nedan. De har inga varumärken men ändå så enkelt och elegant. Mästerligt!
För att kunna skapa bra impulsförsäljning så måste vi veta hur vår shopper förhåller sig till vår kategori. Är vi i njutning eller nyttokategorin?
Vetenskapen säger att är vi i nyttokategorin så är planeringsgraden hög, t ex inköp av matvaror medan är man i njutningskategorin t ex kläder och skor så är impulsgraden högre. Men är det verkligen så enkelt?
Vid högt engagemang (njutningshopping) tenderar shoppern att ta hjälp av butiken och dess miljö medan man vid lågt engagenman (nyttoshopping) lutar sig mot vanan.
Men hur är det när vi skall handla för en festmåltid? Helt plötsligt så kräver shoppern inspiration och idéer från butikens sida och det som måndag till fredag var nyttoshopping blir på lördagen njutningshopping. Så alla ni som säljer produkter i typiska lågintressekategorier. Ta reda på hur shoppern ser på din kategori och dina produkter och huruvida de enbart fyller en nytta eller kan de också fylla en njutning? Om ni hittar svaret på denna fråga så är det bara att bygga en strategi för second placement och inspiration. Hjälp shoppern att köpa ditt varumärke, hjälp shoppern att förstå på hur många fantastiska sätt han/hon kan konsumera ditt varumärke.
![24538-hd-women-shopping-300x187[1]](https://retailhouse.files.wordpress.com/2015/05/24538-hd-women-shopping-300x1871.jpg)
Många frågar vad skillnaden är mellan Shopper Marketing och Consumer Marketing.
Den första skillnaden är att det är en skillnad på den som köper produkten och den som använder den. De vanligaste exemplen är barnmat och hundmat.
Den andra skillnaden är att Shopper Marketing fokuserar på beteende. En stor del av insikterna i Consumer Marketing handlar om att göra fokusgrupper och lyssna till vad konsumenten tänker och tycker. Shopper Marketing studerar hur vi beter oss i riktiga köp situationer
Den tredje skillnaden är att Consumer Marketing inte tar hänsyn till handelns ökade makt. Consumer marketing fokuserar på konsumentens och dess attityder men går sällan hela vägen ut i butik och köp, där tar försäljningsavdelningen vid.
Shopper Marketing bygger program tillsammans med handeln med fokus på shoppern och konsumenten.
Alltså, fokus på vem som köper produkten, shopperns beteende och samarbete mellan handel och leverantör.
![14EXP_SliderPics3_0[1]](https://retailhouse.files.wordpress.com/2015/06/14exp_sliderpics3_01.jpg)
Retail House Blogg 
