7 sanningar du aldrig får glömma bort när du skall lyckas nå shoppern.

I dessa moderna tidevarv när vi som shoppers och konsumenter förväntas ta in och processa mängder av information så får vi  aldrig glömma att vi är bara är människor som mer eller mindre har varit på samma sätt i tusentals år. Bara för att informationsflödet ökar så innebär det inte att vi som människor blir mer mottagliga. Läs de 7 punkterna nedan och ha alltid med dessa när du planerar att kommunicera med andra människor. Ofta så glömmer vi bort det mest basala. Vill du lära dig mer om detta så rekommenderar jag Daniel Kahnemans bok ”tänka snabbt och långsamt” http://www.bokus.com/bok/9789186815721/tanka-snabbt-och-langsamt/

”7 Sanningar om människan”

1. Människan är en del av naturen
98 % av vår arvsmassa är samma som hos aporna
Pavlov (associationer), Skinner (beteende) & kackerlackor (socialt umgänge/tillhörighet).

2. Människan är ett vanedjur
Vid rutin kopplas autopiloten på
Genom rutin riskerar vi att inte bli missnöjda

3. Människan vill ha kontroll (rutin)
Situation jmf. Bil/flygplan
Relation jmf varumärke

4. Människan fattar snabba beslut
12 sek
Ont om tålamod
Heller välja något än ägna mer tid åt beslut

5. Människan vill inte känna sig dum
Vill vara rationell

6. Människan ÄR KÄNSLOSAM
Vi har svårt att fatta besut utan känslor

7. Människan är Glömsk
det som inte är vana glömmer vi bort

5 trender att ha koll på inför 2015 – Sociala medier / Shopper Marketing

Mobila betaltjänster och shopping i sociala medier växer idag i hög hastighet. Varumärken måste vara där shoppern är. Därför är det livsnödvändigt för dig som arbetar med Shopper Marketing att ha koll på utvecklingen av de sociala medierna.

Här är fem trender som kommer påverka hur du använder sociala medier 2015.

1. Ditt sociala nätverk blir din plånbok

Under oktober avslöjades det att det finns en betalfunktion gömd långt in i Facebooks Messenger-app. Skulle den släppas fri kan de 200 miljonerna helt plötsligt börja skicka pengar till varandra bara genom att använda sina kortuppgifter. Apple Pay och andra tjänster har snabbat upp tempot gällande digitala plånböcker. De sociala nätverken kommer att vilja vara med i den utvecklingen.

2. Shopping i sociala medier slår igenom

Under året har både Twitter och Facebook testat köpknappar. Dessa har dykt upp i utvalda inlägg och har gjort det möjligt för användaren att köpa produkten med bara något klick. Och det utan att lämna nätverket man befinner sig i. Analytiker menar att detta slår igenom på bred front under 2015.

3. Smarta prylar blir mer sociala

Allt från till kylskåp till bärbara träningsutrustningar kommer att utrustas med sociala funktioner. Många av dessa prylar utrustas nu med automatiska kopplingar till exempel Facebook och Twitter.

4. Integriteten gör själ för namnet

Snapchat, Secret och Whisper. Under det gångna året har tjänster som främjar integriteten och minimerar spridning av budskapet ökat i antal. Facebook inför nu bland annat chatrum där man inte behöver uppge sin identitet.

5. Nischade tjänster står som spön i backen

Under 2014 dök bland annat Ello, Yik Yak, och tsu upp. De nya tjänsterna, speciellt de som erbjuder hög integritet, kommer fortsätta att dyka upp 2015. De som baseras på ett gemensamt intresse bland användarna spås ha bäst chans.

Källa: Handelstrender / Times.

Butikskedjans största utmaningar 2015

Här kommer en trendspaning om vilka som är detaljhandelns största utmaningar 2015. Det är trendspanarna på PSFK i New York har satt framtidens detaljhandel under luppen – och lagt fokus på de fysiska butikerna. Man har identifierat de största trenderna och hur det påverkar detaljhandeln i rapporten The Future pf Retail 2015. Här är detaljhandelns 10 största utmaningar

1. Var här och där, överallt

Redan i dag har de flesta kedjorna såväl fysiska som digitala ansikten mot kunden. Men hur ser man till att alla produkter finns tillgängliga oavsett kanal?

2. Ett klick till allting

Kunderna blir mer och mer vana att göra sina inköp bekvämt i olika digitala kanaler, frågan är hur den fysiska butiken skapar service och bekväma lösningar som motsvarar detta?

3. Personalen har makten

Butikens personal är avgörande för den fysiska butikens framgång. Vilka verktyg behöver de för att nå fram till kunderna på rätt sätt?

4. Vägledning och rekommendationer

Rekommendationer och algoritmer. Den digitala kunden får vägledning fram till sitt köp online. Hur kan man skapa samma hjälp i de fysiska butikerna?

5. Rätt kunskap

En fördel med fysiska butiker är känslan av att ha hjälp i sina beslut. Hur kan man förstärka denna känsla med hjälp av analoga eller digitala hjälpmedel?

6. Var en community

En fysisk butik kan vara så mycket mer än bara hyllor och produkter. Genom att bli en samlingsplats för målgruppen stärker butiken sin ställning och sina relationer.

7. Känn kunden, och gör valen

Bli en partner i kundernas liv genom att skapa förståelse för deras behov. Välj sedan ut produkter och tjänster som gör deras liv enklare och bättre.

8. Sälj upplevelser, inte produkter

Resultatet av produktens egenskaper, det vill säga upplevelsen, framgår först när köpet är genomfört och den börjar användas. Men den fysiska butikens personal och information kan beskriva denna upplevelse.

9. Noll lager

Genom nya leveransmöjligheter och just in time-logistik kan lagret och antal produkter i butik minimeras. Därmed öppnas också möjligheter att skapa andra upplevelser och tjänster på dessa ytor. Vilka skulle det kunna vara?

10. Döda kassan

Kunderna har med sig sin smartphone, personalen kan utrustas med mobila enheter. Den traditionella kassans funktion är inte självklar längre. I framtidens detaljhandel måste kassarutinen bli en personlig upplevelse och framförallt – sömlös.

Källa: Handelstrender

Sätt ett tydligt fokus på Shoppern genom samarbete mellan handeln och leverantör

Jag kan inte nog betona hur viktigt det är att varumärket och handeln förstår varandra och skapar nära och förtroendefulla samarbeten. Idag är det mer need än nice. Nedan har jag klippt in David Janssons utmärkt analys från tidningen Market som med all önskvärd tydlighet visar på de utmaningar detaljhandeln står inför.

Trevlig helg

”Det har blivit svårt att tjäna pengar på detaljhandel. Här är några av de viktigaste förklaringarna till varför många företag visar röda siffror. Många har blivit stenrika på detaljhandel. Ikeas Ingvar Kamprad och H&M:s Stefan Persson är de två klart rikaste personerna i Sverige, visar en sammanställning i Veckans Affärer. Theo Albrecht, son till Aldis grundare Karl Albrecht, och Dieter Schwartz, son till Lidls grundare Josef Schwartz, toppar enligt Manager Magasin förmögenhetsligan i Tyskland. Ett annat exempel är spanska Zaras skapare Amancio Ortega. Bara två personer i hela världen har enligt affärstidningen Forbes mer stålar än han. Microsofts Bill Gates och telekomjätten America Movils grundare Carlos Slim Helu. Men det har blivit mycket svårare att tjäna pengar på detaljhandel än det en gång var. En tydlig fingervisning ger Markets och Icanyheters nya rapport ”Svart på Vitt” som redovisar lönsamheten för samtliga svenska detaljhandelsbolag med en nettoomsättning på minst 50 miljoner kronor.

Rapporten slår fast att mer än vart tredje bolag i sällanköpshandeln går med förlust och att lönsamheten är mycket ansträngd även i många bolag som redovisar svarta siffror. Och då pratar vi alltså inte om de mindre bolagen, vi pratar om de större. Den allra viktigaste förklaringen till att det har blivit svårare att tjäna pengar är det ständigt växande utbudsöverskottet. Robin Lewis och Michael Dart beskriver i boken ”The New Rules of Retail: Competing in the World´s Toughest Marketplace” åren fram till cirka 1950 som en period då efterfrågan på varor var större än utbudet samtidigt som varudistributionen var dåligt utvecklad. Konsumenterna hade i stort sett inget annat val än att acceptera de fåtaliga varor och butiker de hade tillgång till där de bodde och verkade. Så gynnsamt är som bekant knappast läget för dagens handelsföretag. Sedan mitten på förra århundradet har utbudet av varor och försäljningsställen växt dramatiskt.

Först i den fysiska världen, där butikerna i stadskärnan kompletterats med både närbutiker i bostadsområdena och storbutiker i externa handelsområden, sedan i den digitala världen, där internet har blivit som ett jättelikt köpcentrum. Överflödet av alternativ har flyttat makten till konsumenterna och tvingat företagen i handeln att lägga allt mer resurser på att skapa efterfrågan på sina produkter och driva kunderna till sina butiker. Annars får de ingenting sålt. Men som Doug Stephens framhåller i boken ”The Retail Revival” har det blivit mycket svårare för företagen att styra konsumenterna med marknadsföring än det var för 20-30 år sedan. Det var ganska lätt så länge de flesta tittade på samma tv-program, läste samma tidningar och lyssnade på samma radiokanaler. Det är betydligt svårare i dag när utbudet av tv-kanaler, tidningar och radioprogram har exploderat och helt nya digitala och sociala medier dessutom lägger beslag på allt mer av allmänhetens mediekonsumtion. Företagen får betala allt mer för att nå allt färre. Samtidigt som medievanorna har fragmenterats har dessutom privatkonsumtionen blivit allt mer heterogen. Borta är den tid då det räckte för företagen i detaljhandeln att ha koll på familjen Medelsvensson med barn, vovve, villa och Volvo. Den sociala, ekonomiska och demografiska utvecklingen under de senaste årtiondena har lett till att dagens marknad består av betydligt fler ensamstående föräldrar, singelhushåll, äldre, utlandsfödda och andra hushåll där behoven och drömmarna är helt annorlunda än i den stereotypiska kärnfamiljen. Lägg till detta att den allmänna välståndsutvecklingen ställt till det ytterligare genom att flytta tyngdpunkten i den privata konsumtionen från prylar och plagg till tjänster och upplevelser. I takt med att konsumenterna får sina mer basala behov tillgodosedda blir de nämligen allt mer intresserade av att förverkliga sig själva och sätta guldkant på tillvaron. Som bland annat Svensk Handels trendrapporter visat tvingas därmed företagen i handeln anstränga sig allt hårdare för att konsumenterna ska spendera sina pengar hos dem i stället för på exempelvis kaféer, restauranger, spavistelser, nöjesevenemang och utlandsresor.

Men svårigheterna att tjäna pengar har under senare år sannolikt ökat allra mest av att den digitala revolutionen gett konsumenterna ett informationsövertag. På sina mobiler och datorer kan de numera när som helst jämföra priser och egenskaper på ett i det närmaste oändligt utbud av varor. I artikeln ”Lönsamhetskris i handeln” på Market.se påpekade Svensk Handels chefsekonom Jonas Arnberg nyligen att situationen allt mer liknar det som i nationalekonomisk teori kallas för perfekt konkurrens: ”När konsumenterna har tillgång till all information som finns om priser och produkter ska enligt teorin vinstmarginalerna gå mot noll – och det är precis det vi nu ser hända.”

Källa: Tidningen Market, David Jansson

Sluta göra ”roliga” kampanjer – skapa en strategi mot Shoppern istället.

Det är en provocerande titel. Men för att nå igenom det stora bruset och slutligen nå shopperns varukorg så måste man gå från  ”roliga” kampanjer till att skapa långsiktiga strategier mot Shopper och handel.

Aktiviteterna i butik präglas fortfarande av kortsiktighet och av enstaka kampanjer som inte är baserade på en djupare insikt och shoppern och butiken. En majoritet av en butiks varor (FMCG) säljs från ordinaire säljplats utan extrapris. Den vinnande strategin tar sin utgångspunkt i att hjälpa shoppern att hitta  kategorin samt hjälp till att navigera. När väl detta är på plats då kan man skapa intressant och säljande kampanjer som stödjer varumärket och skapar värde för handeln.

De tre nycklarna till en lyckad strategi mot shoppern är:

1. Insikten om hur shoppern agerar och hur handeln fungerar.

2. Bygga en hållbar strategi kring insikten – inte kortsiktiga ”roliga” kampanjer

3. Implementera väl och föl upp resultaten. Involvera butik och säljkår.

Vill du veta mer om hur ni kan skapa en Strategi mot Shoppern – Shopper Marketing Plan.

maila mig martin.mostrom@retailhouse.se så skickar jag över ett White paper på temat.

Professor Magnus Söderlund besökte Retail House

I fredags hade Retail House det stora nöjet att ha Professor Magnus Söderlund från HHS på besök. Han förelästa på temat vilket värde det personliga mötet skapar i butik. De flesta butikskedjor har idag en tydlig strategi för detta. Det intressanta är hur många leverantörsföretag som  har en strategi för hur man skall möta shoppern i butik med ett personligt möte?

Det är en  nödvändig del av en Shopper Marketing strategi att också fundera igenom hur varumärket skall stötta butikskedjan med ett personligt och kunnigt möte mot shoppern. Detta för att både skapa värde för kedjan men framförallt mot shoppern.

För alla som vill lära sig mer vilket värde som det personliga mötet kan skapa så rekommenderar jag att läsa Magnus bok,  Kundmötet.

http://www.bokus.com/bok/9789147097760/kundmotet/

Fullt hus med Professor Magnus Söderlund på Retail House

I fredags hade Retail House det stora nöjet att ha Professor Magnus Söderlund från HHS på besök. Han förelästa på temat vilket värde det personliga mötet skapar i butik. De flesta butikskedjor har idag en tydlig strategi för detta. Det intressanta är hur många leverantörsföretag som  har en strategi för hur man skall möta shoppern i butik med ett personligt möte?

Det är en  nödvändig del av en Shopper Marketing strategi att också fundera igenom hur varumärket skall stötta butikskedjan med ett personligt och kunnigt möte mot shoppern. Detta för att både skapa värde för kedjan men framförallt mot shoppern.

För alla som vill lära sig mer vilket värde som det personliga mötet kan skapa så rekommenderar jag att läsa Magnus bok,  Kundmötet.

http://www.bokus.com/bok/9789147097760/kundmotet/

Vetenskapen lyfter perspektiven inom Shopper Marketing

Jag har tillbringat två fullspäckade dagar på Handelshögskolan och träffat Nordens ledande forskare inom Shopper Marketing. Jag kan bara konstatera att vi som arbetar praktiskt med Shopper Marketing behöver forskningens frågor och insikter samtidigt så behöver forskningen också behöver vårt praktiska perspektiv. Detta för att blir riktigt skarpa. För oss på Retail House är det en självklarhet att basera vårt arbete på en vetenskaplig grund. Jag tror att kombinationen av stor praktiskt erfarenhet och vetenskaplig fakta leder till de bästa resultaten. Vill tacka arrangörerna med Fredrik Lange och Jens Nordfält i spetsen för ett mycket bra arrangemang.

Den interna organisationen är nyckeln för att lyckas med Shopper Marketing

Retail House har under de senaste 10 åren drivit 100-tals projekt inom Shopper Marketing och ofta så landar vi i slutsatsen att för att lyckas hela vägen från produkt till Shopperns varukorg så krävs det en intern samsyn på vad man vill uppnå och hur man skall göra det.

Det interna samarbetet mellan marknad, sälj och trade måste förstärkas om organisationen skall få ett ökat fokus på shopper. Idag är många företag uppbyggda i silos och kommunikationen mellan avdelningarna är ofta undermålig. Avdelningarna måste samarbeta mer och arbeta med gemensamma målsättningar och gemensamma program för kunderna. Att få till det interna samarbetet kräver samarbetsvilja och en förståelse för hur viktig butik och shoppern är för försäljningen.

Det kan låta tråkigt att tala organisatoriska frågor kopplat till marknadsföring – men det är där allt börjar och slutar om företaget skall lyckas på den extremt konkurrensutsatta marknad som idag möter varumärket.

Vill du veta mer om Shopper Marketing. Maila gärna mig så skickar jag dig ett White paper på ämnet.

Maila till: martin.mostrom@retailhouse.se